åska, 22 år och sjuk
Nu ösregnar det och åskar för fullt, och äntligen känner jag lite inspiration att skriva. Och ork. Det är skönt när det regnar när man är sjuk. Då känns det helt legitimt att sitta inna och kura. När det är soligt säger instinkterna att man ska gå ut, leka å ha kul. Men det går ju inte när man är en liten krasslig sjukling.
Oj nu åskade de igen.. Och blixtrade gjorde det precis innan, nästan samtidigt. Jag har dragit ut sladden till tvn för säkerhetsskull, och Stefans bärbara dator som jag skriver på går för tillfället endast på batteriet.
Well, som ni förstått (och som nog alla redan vet som läser min blogg) så är jag sjuk. Och när jag blir sjuk blir det fruktansvärt synd om mig. Vissa dagar har jag ringt mamma och beklagat mig mellan fem och tio gånger. Det känns lite bättre när nån tycker synd om en. Stefan har tagit väl hand om mig med, och han tycker med synd om mig. Pappa med och Anna tror jag.
Det hela började förfförra onsdagen, den veckan som var extra kort då vi var lediga torsdagen och hade klämdag på fredagen. Men det var bara lite huvudvärk. Så på torsdagen började jag få ont i öronen och på fredagen mådde jag Riktigt dåligt. FY vad jag var ynklig då! 39.7 grader feber hade jag som mest, och jag får Aldrig feber. Och ont hade jag överallt med. Så på lördagen åkte vi in till en jourvårdcentral.
(Lite rolig historia om det: Stefan ringde sjukvårdsrådgivningen härifrån (Ronneby) men han hann inte säga så mycket mer än att jag hade ont i öronen och hade feber och bodde i skåne, så vips, kopplade tanten oss till skåne. Tydligen är det så nära så då får man minsann ta sig hem om man är dålig. I skåne hamnade vi på plats 33 i kön, så vi la på (hade redan suttit i kö ju). Men mamma (som jag ringde och förtvivlat gröt ut hos) ringde sjukvårdsrådgivningen från Växjö, och därifrån lyckades hon boka tid på en jourhavande vårdcentral i Karlskrona. Lustigt va?)
Iaf, jag kom till vårdcentralen, som var jättefin!, och där fick jag träffa en trevlig läkare. Lite stressad var han (som alla andra läkare i det här landet nu för tiden) men han tog sig iaf tid att prata med mig och undersöka mig. Han sa att jag bara hade en virusinfektion då, men han skrev ut pencilin till mig som jag kunde hämta ut om febern kom tillbaka. Efter lördagen mådde jag lite lite bättre för varje dag, och någon feber kom inte så på onsdagen (som även var min födelsedag!) åkte jag hem till Önnestad.
Ett stort misstag! Jag var helt slut efter den pärsen och mådde mycket sämre igen på kvällen. Torsdagen kommer ju med bildlektioner som ni vet, och det ville jag helst inte missa. Men jag insåg att jag fick nog missa det ändå.
Men Schnell lockade med födelsedagspresent så jag gick dit en sväng ändå efter lunch. Och ett par japanska tekoppar hann jag göra på bilden innan jag fick kravla mig hemåt.
Och så kom fredagen. Nu hade bakterierna invaderat mitt stackars huvud. Både öronen och bihålorna var deras hem. För er som inte vet (är det nån som läser här som inte vet?:P) så har jag ju en liten platta inopererad under ena ögat efter att ett litet litet ben gått av där. Iaf, så var det på den sidan som jag hade Jätteont, och var svullen på. Så Stefan fick komma och hämta mig, för nåt tåg orkade jag inte ta mig till och sätta mig på. När vi åkte till Ronneby dan efter stannade vi till på ett apotek och hämtade ut pencilinet, en vecka efter att doktorn skrev ut de till mig. Och nu har det hjälpt! Nu är jag inne på tredje dagen med pencilin och imorse vaknade jag Inte med tryckande smärta under och runt mitt vänstra öga. Nice! Men jag har lärt mig sen förra veckan, jag ger mig inte ut föräns jag är helt frisk. Jag vill INTE vara sjuk nästa vecka på avslutningen. Jag har köpt studentmössa och allt!
En annan biverkning som hållt i sig en halv vecka nu tror jag är ett rätt elakt illamående. Jag mår illa när jag tänker på mat och får välja med omsorg vad jag stoppar i mig. Jag som Älskar choklad, vill spy av bara tanken!
Så.. Vi tar det lugnt.
Nu vet ni massa om årets jävligaste Ellinorinfluensa!
Som jag nämde lite snabbt i texten ovan, så är det ju så att jag fyllt år nu med i dagarna! 22 år har jag hunnit bli!
Hmm, jag har nog inte så mycket mer att skriva nu. Och det har slutat regna så inspirationen sinar.
Oj nu åskade de igen.. Och blixtrade gjorde det precis innan, nästan samtidigt. Jag har dragit ut sladden till tvn för säkerhetsskull, och Stefans bärbara dator som jag skriver på går för tillfället endast på batteriet.
Well, som ni förstått (och som nog alla redan vet som läser min blogg) så är jag sjuk. Och när jag blir sjuk blir det fruktansvärt synd om mig. Vissa dagar har jag ringt mamma och beklagat mig mellan fem och tio gånger. Det känns lite bättre när nån tycker synd om en. Stefan har tagit väl hand om mig med, och han tycker med synd om mig. Pappa med och Anna tror jag.
Det hela började förfförra onsdagen, den veckan som var extra kort då vi var lediga torsdagen och hade klämdag på fredagen. Men det var bara lite huvudvärk. Så på torsdagen började jag få ont i öronen och på fredagen mådde jag Riktigt dåligt. FY vad jag var ynklig då! 39.7 grader feber hade jag som mest, och jag får Aldrig feber. Och ont hade jag överallt med. Så på lördagen åkte vi in till en jourvårdcentral.
(Lite rolig historia om det: Stefan ringde sjukvårdsrådgivningen härifrån (Ronneby) men han hann inte säga så mycket mer än att jag hade ont i öronen och hade feber och bodde i skåne, så vips, kopplade tanten oss till skåne. Tydligen är det så nära så då får man minsann ta sig hem om man är dålig. I skåne hamnade vi på plats 33 i kön, så vi la på (hade redan suttit i kö ju). Men mamma (som jag ringde och förtvivlat gröt ut hos) ringde sjukvårdsrådgivningen från Växjö, och därifrån lyckades hon boka tid på en jourhavande vårdcentral i Karlskrona. Lustigt va?)
Iaf, jag kom till vårdcentralen, som var jättefin!, och där fick jag träffa en trevlig läkare. Lite stressad var han (som alla andra läkare i det här landet nu för tiden) men han tog sig iaf tid att prata med mig och undersöka mig. Han sa att jag bara hade en virusinfektion då, men han skrev ut pencilin till mig som jag kunde hämta ut om febern kom tillbaka. Efter lördagen mådde jag lite lite bättre för varje dag, och någon feber kom inte så på onsdagen (som även var min födelsedag!) åkte jag hem till Önnestad.
Ett stort misstag! Jag var helt slut efter den pärsen och mådde mycket sämre igen på kvällen. Torsdagen kommer ju med bildlektioner som ni vet, och det ville jag helst inte missa. Men jag insåg att jag fick nog missa det ändå.
Men Schnell lockade med födelsedagspresent så jag gick dit en sväng ändå efter lunch. Och ett par japanska tekoppar hann jag göra på bilden innan jag fick kravla mig hemåt.
Och så kom fredagen. Nu hade bakterierna invaderat mitt stackars huvud. Både öronen och bihålorna var deras hem. För er som inte vet (är det nån som läser här som inte vet?:P) så har jag ju en liten platta inopererad under ena ögat efter att ett litet litet ben gått av där. Iaf, så var det på den sidan som jag hade Jätteont, och var svullen på. Så Stefan fick komma och hämta mig, för nåt tåg orkade jag inte ta mig till och sätta mig på. När vi åkte till Ronneby dan efter stannade vi till på ett apotek och hämtade ut pencilinet, en vecka efter att doktorn skrev ut de till mig. Och nu har det hjälpt! Nu är jag inne på tredje dagen med pencilin och imorse vaknade jag Inte med tryckande smärta under och runt mitt vänstra öga. Nice! Men jag har lärt mig sen förra veckan, jag ger mig inte ut föräns jag är helt frisk. Jag vill INTE vara sjuk nästa vecka på avslutningen. Jag har köpt studentmössa och allt!
En annan biverkning som hållt i sig en halv vecka nu tror jag är ett rätt elakt illamående. Jag mår illa när jag tänker på mat och får välja med omsorg vad jag stoppar i mig. Jag som Älskar choklad, vill spy av bara tanken!
Så.. Vi tar det lugnt.
Nu vet ni massa om årets jävligaste Ellinorinfluensa!
Som jag nämde lite snabbt i texten ovan, så är det ju så att jag fyllt år nu med i dagarna! 22 år har jag hunnit bli!
Hmm, jag har nog inte så mycket mer att skriva nu. Och det har slutat regna så inspirationen sinar.
Kommentarer
Postat av: mamma
-vad bra att du är bättre nu... men då får ju inte jag så många telefonsamtal... är ju trist....
Postat av: 3s
Nu tycker jag att det är dags för lite uppdatering! :D
Postat av: Matilda
Jag måste säga att jag verkligen uppskattar din blogg. Tyvärr verkar jag inte kunna prenumerera på din blogg via BlogLovin' och jag undrar vad jag gör för fel. Är det någon annan som också har problem med att prenumerera på den här bloggen?
Trackback