freja och lisas blogg

(Kent - Utan dina andetag)
Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Jag har historia imorgon. Jh ska hämta mig. Jag är Riktigt nervös. Jag föstår inte hur det här ska gå. Jag menar, även om det går nu, hur ska det gå sen? Hur ska jag kunna fortsätta själv?
Jag kände mig helt glad, nästan full. Det var en helt konstig känsla.. Sen bara boom, så blir allt.. meningslöst. Och jag ska köra imorogon.. Hur ska det gå? Jag måste våga säger han. Jag är livrädd för att göra fel. Jag ska göra fel säger han. Det är inte hela världen om jag gör fel. Men det är så fruktansvärt läskit! Jag vågar inte. Jag kommer fan inte kunna ta körkort. Jag vågar ju inte göra nåt själv. Jag vågar inte lita på mig själv.

Lisa har somnat i mitt knä.. i mina armar.. Jag får skriva försiktigt, så jag inte väcker henne..